Befolkningspyramiden och vardagen

Det talas ofta om befolkningspyramiden – att det kommer att bli oerhört tungt om 20 år för de unga, som ska försörja oss fyrtiotalister. Det talas däremot sällan om att så många som 12 % av alla barn i dagsläget faller utanför samhället genom att de aldrig tar sig in. De växer upp i hem med missbruk, psykisk sjukdom eller fattigdom. Om vi skapar ett samhälle med ett fungerande skyddsnät för dessa barn kommer vi att ha ett mycket bättre läge – trots befolkningspyramiden. Vi får ett mänskligare samhälle. Dessutom slipper vi de oerhörda kostnader för samhället, som ett livslångt utanförskap innebär – över 200 miljarder för endast en årskull.
I en krönika, som ligger på SAMBA:s hemsida, skrev jag för fem år sedan så här:

… Jag hörde ett radioprogram om USA:s ekonomi och investeringar. De stora investeringarna gjordes för silvergenerationen dvs pensionärerna, de som hade pengarna. Det var golfbanor och trevliga bekvämligheter av olika slag. Ett samhälle, som investerar i silvergenerationen, torde inte ha någon framtid.
Perspektiven är nästan alltid kortsiktiga i dag. Det är en svår uppgift att leda investeringarna i den andra riktningen – till barnen – och se långsiktigt på utvecklingen – men absolut nödvändigt. Det samhället, som gör det, kommer att utvecklas väl….

I dag läser och hör vi dagligen om varthän denna politik ledde. Obama kommer att använda en stor del av stimulanspaketet just till skolorna. I USA faller förmodligen långt fler än 12 % utanför samhället.

Låt oss inte falla i vanmakt! Utan orden ”det är så litet jag kan göra – så då gör jag det” gäller fortfarande och är högaktuella. Här är några exempel:

1. Mejla din politiker i kommunen och fråga hur de tillgodoser barnperspektivet vid beslutsfattandet. Finns tex bra föräldrautbildningar och föräldrasamverkan? Sätts barnen i centrum, när problem uppstår eller faller de mellan stolarna?
2. Tänk globalt – handla lokalt har någon sagt. Hur ser det ut i din närhet? Finns där någon ensam mamma eller någon annan förälder som kan behöva uppmuntran och stöd – som barnvakt någon gång.
3. Gör det till en utmaning att skapa bra möten med dina medmänniskor – särskilt barn och människor från andra kulturer. Inte alltid så lätt, men livet blir mer spännande då – och roligare.

Det vi gör mitt i vardagen har stor betydelse. Om vi förstår det frigörs kreativitet. Våra liv får ett djupare innehåll.

Agneta Steier